Der Untergang

En stark film om Hitlers sista dagar och undergången är en ganska snäll titel. Den borde ha fått ett mer äkta namn t ex det gick käpp rätt åt helvete. Ja, jag tror att vi alla vet vad som hände under Hitlers sista tid men jag tar det en gång till (den snabba versionen).

 

Ryssland börjar artilleribeskjuta Berlin som utav bar helvete. Hitler gömmer sig i en enorm bunker med tron att han kan rädda sitt tredje rike. Medans han sitter under marken brakar helvetet löst ovanför honom. Den röda armén fullkomligen våldtar Berlin. När Hitler nås av denna nyhet tar han livet av sig, med både en giftkapsel och ett skott i huvet. Vad är det då som gör denna Hitlerfilmen bra?

 

Enligt mig finns det bara en anledning. Att den känns så fruktansvärt autentisk. Hitler ser ut precis så som man föreställt sig, samma gäller de andra höga hattarna inom nazismen (Himmler, Göring etc.). Och beter sig precis som man föreställer sig att dom gjorde. Hitler är en sjuk man, både fysiskt och psykiskt. Och större delar av befolkningen i bunker fullkomligen älskar Hitler.

 

Filmen är fantastisk. Sammansvettsnigen mellan våldet ovanför bunkern och de obehagliga filurarna nere i bunker gör filmen till en obehagligt kliande thriller. Trots att filmen egentligen består av dialog efter dialog och scener som man sett en gång innan så tappar jag aldrig intresset. Ska man bara se en nazifilm ska man se Der Untergang.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0